Lars Lerin tilldelas Visa vägen-priset i kategorin Årets eldsjäl. Lars Lerin är konstnär och konstnärlig ledare i SVT för en grupp människor med funktionsnedsättning.
För den här eldsjälen handlar det aldrig om att göra gott, utan bara om att göra det som är naturligt. Att tro på människors talang och att frigöra deras förmågor – för att det är smart, berikande och bra för alla. För att det är självklart.
Med engagemang och medkänsla sprider eldsjälen en värme som får andra människor att växa, brinna och utvecklas som människor. Ett engagemang som smittar av sig och når hela vägen hem i stugorna.
Så lyder juryns motivering som prisutdelaren ärkebiskop Antje Jackelén läste upp på Vasateaterns scen i Stockholm.
Vad har ditt arbete med Lerins lärlingar gett dig för nya insikter?
– Jag träffar dem som vilka människor som helst och alla människor har ju något att ge och alla möten är erfarenheter som man kan lära sig av. Och det är roligt för de har sådan humor och det är inget spel, utan vi kan vara öppna och äkta med varandra, säger Lars Lerin.
Ser du dig som en eldsjäl?
– Ja, men inte i detta sammanhanget utan i att jag är besatt av mitt målande och skrivande – vad nu eldsjäl har för innebörd. Vi träffas en gång i veckan, som vänner vilka som helst, och målar och skvallrar och stöttar varandra.
Kan du se att du har någon betydelse för personer med funktionsnedsättning i Sverige?
– Ja, det är klart att jag har blivit den som med Junior [*] håller samman programmet – och på så sätt en symbol för att det finns andra människor och andra vägar att gå än de gängse. De vet att jag har en baksida och en del mörker som jag gått igenom så vi är nog lika på det sättet. Många kommuner hör av sig till oss och vill ha råd om hur de ska arbeta. De vill komma på studiebesök och se hur vi gjort. Och många hör av sig och vill träffa lärlingarna; de har ju blivit som kändisar, förebilder.
Finns det någon eldsjäl som inspirerar dig?
– Nej, inte direkt – utan jag drivs mer av ett inre tvång och lust, men så har jag hamnat i lyckliga omständigheter med Junior och barnen.