I ett trevåningshus beläget i Bangalore i södra Indien bedriver Enable India sin verksamhet. Bangalore är huvudstaden i delstaten Karnataka och har blivit ett centrum för den indiska it-industrin. Här bor drygt elva miljoner människor, vilket gör storstadsområdet till landets fjärde folkrikaste. Organisationen Enable India hjälper personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden genom att hitta lösningarna som krävs för att de ska klara sina arbetsuppgifter.
– Om du är över 40 år behöver du läsglasögon – det är en lösning. Jag sitter ner i en soffa nu. Det är också en lösning. Allting omkring oss är lösningar på olika behov. Vi befinner oss alla på ett spektrum av olika funktionsnedsättningar, och med rätt lösningar är vi alla lika, säger Shanti Raghavan, som tillsammans med sin man Dipesh Sutariya har grundat och driver Enable India.
Bland de anställda har 40 procent funktionsnedsättningar. Det blir slående tydligt inne på kontoret, där blinda och rörelsehindrade rör sig på ett självklart sätt. Att prata om sina funktionsnedsättningar är inte heller tabu. I stället kan det sitta tydliga presentationer vid skrivborden som en påminnelse om medarbetarens särskilda behov. Men fokus är hela tiden på lösningar.
Ett viktigt mål för organisationen är att förändra attityden gentemot funktionsnedsatta och få arbetsgivare att se dem som en tillgång i stället för en börda.
– På vissa håll i Indien, särskilt på landsbygden, kan synen på personer med funktionsnedsättningar påverkas av filosofin kring karma. Det finns de som ser det som att man har handlat dåligt tidigare i livet och därför straffas genom att få ett barn med en funktionsnedsättning. Det blir väldigt stigmatiserande, säger Shanti Raghavan.
Enligt den senaste folkräkningen har 26,8 miljoner indier någon form av funktionsnedsättning och att de är mycket utsatta konstaterar Utbildningsdepartementet i en rapport från december 2018. Tillgången till utbildning, hälsovård och arbetstillfällen är begränsad och många tvingas till tiggeri.
Shanti Raghavan menar att personer med en funktionsnedsättning ofta lever isolerade liv, skyddade av sina familjer. Det finns inga direkta förväntningar på dem, trots att de skulle kunna klara av det mesta med rätt lösningar. De som kommer till Enable India får omedelbart känna vad de är kapabla till.
– De äger själva sin utbildning och arbetsträning hos oss. Vi förväntar oss saker av dem. De sitter inte i ett klassrum, utan det är aktiv träning där de planerar och utför viktiga uppgifter.
Resan mot det som skulle bli Enable India startade i början av 1990-talet när Shanti Raghavan och hennes man Dipesh Sutariya studerade i USA. En dag ringde hennes föräldrar och berättade att Shantis 15-åriga lillebror hade blivit diagnostiserad med en ögonsjukdom som skulle göra honom blind.
– Vi sa åt min bror att komma och hälsa på oss i USA. Vi ville att han skulle få uppleva så mycket som möjligt innan han förlorade synen. Vi hittade på en massa roliga äventyr, som att paddla kajak, snorkla, bergsklättra och flyga luftballong, säger Shanti.
Tillbaka i Indien tog hennes bror så småningom sin handelsexamen och gick ut med toppbetyg. Men han fick inget jobb. En tid senare flyttade även Shanti och hennes man hem till Indien. Där kunde de på nära håll följa broderns kamp för att få ett jobb.
– Han gick på runt 70 arbetsintervjuer, men ingen ville anställa honom. Det kanske låter konstigt, men jag klandrar inte företagen som inte ville anställa honom. De hade aldrig arbetat med en synskadad person och visste ingenting om min brors resa, hur han har anpassat sig successivt till att inte kunna se, lärt sig att studera och läsa på datorn med hjälpmedel som skärmläsare.
Shantis bror fick till slut ett jobb och arbetar i dag på Amazon. Engagemanget i att hjälpa honom hade väckt något hos Shanti och Dipesh.
– Min bror är inte ensam. Det finns mängder av personer som befinner sig i samma situation. Jag och Dipesh lärde oss mycket under den här processen. Vi lärde oss att omvandla våra känslor till handlingar. Och vi lärde oss att alla människor har en oändlig potential – begränsningarna sitter i våra huvuden.
Shanti hade lärt sin bror att använda datorer med hjälp av skärmläsare. Parallellt med sitt heltidsjobb inom it-branschen började hon nu göra detsamma för andra synskadade hemma i sin bostad under tidiga morgnar, sena kvällar och helger.
– Snart insåg jag att personerna jag utbildade behövde ett jobb också. Det var då jag och min man startade Enable India.
Mellan 1999 och 2004 drev de Enable India vid sidan av sina heltidstjänster. Ryktet spred sig och snart var huset fullt av deltagare. Men 2004 kunde de tack vare ett stipendium flytta till nya lokaler och ägna sig åt Enable India på heltid.
I dag jobbar organisationen med personer med tolv olika typer av funktionsnedsättningar, däribland hörselskadade, synskadade, rörelsehindrade och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism. Tusentals människor har fått jobb tack vare Shanti Raghavan men hon tonar ner sin betydelse och talar snarare om hur givande arbetet är.
– Vår vision är att alla personer med en funktionsnedsättning ska kunna vara med och bidra till vår nation, bli respekterade i samhället, tjäna sina egna pengar, vara självständiga och få göra det de älskar. Vi utgår från deras styrkor – arbetstränar, utbildar och gör dem redo för arbetsmarknaden.
När kandidaten är redo gäller det att hitta den bästa matchningen. Det är viktigt att det är en arbetsplats med en företagsledning som förstår personens behov och kunskap.
– Tillsammans med företaget hittar vi sen den bästa lösningen för att personen ska klara arbetsuppgifterna. Vi coachar också företagsledare i att bli mer inkluderande, och förstå hur utvecklande det är att arbeta med personer som har funktionsnedsättningar.
Organisationen jobbar med olika typer av sysselsättningar och anställningsformer beroende på personens funktionsnedsättning och utbildningsnivå.
– Sedan vi startade Enable India har vi sett så många ta kontroll över sina liv, bli aktiva medborgare, skattebetalare och bidra ekonomiskt till sina familjer. Vissa har till och med blivit familjens försörjare.
Det är stor skillnad mot att tvingas ut på gatan och tigga för sin överlevnad.
Se Shanti Raghavan på Visa vägen-galan 2019: